- Vilken isvinter! Tisdagen den 26:e januari gick en dröm i uppfyllelse – att få åka långfärdsskridskor i Fjällbacka skärgård! Det var många år sedan detta var möjligt – närmare bestämt isvintern -86 – då man kunde åka från Göteborg till Strömstad med avstickare till både Väderöarna och Koster (ref. S. Wolter, 1986-03-02 SSSK). Vår resa startade i Hamburgsund vid Brattösund i norr.
Isen verkar ok! Foto: Valter Lindén
Först något om saltisens egenskaper!
- Det gäller att passa på att åka om och när – “rätt” tillfälle uppenbarar sig – is är färskvara – timing är ett måste. Vädret ändrar sig ju som bekant hela tiden – och dynamiken i och vid havet är något helt annat än i inlandets mindre utsatta “isvärld”. Saltis är också betydligt känsligare för väderförändringar – har ej samma styrka och hårdhet, kärnisen är mjukare med ökad salhalt – är dock betydligt böjbarare – följer mjukare och mer följsamt med i dyning och andra vågrörelser – utan att brytas lika lätt som sötvattensis. Man åker mjukare och tystare på riktigt fin salt kärnis – dock svårare att höra när isen tunnar ut – den “sjunger” inte som sötvattensisen – lämnar oftast endast ett litet knastrande ljud ifrån sig när den är på väg att brista. Därför är det extra noga att pika ofta – särskilt vid utsatta ställen såsom sund, grund och kring uddar. Man bör också se upp med områden som inte “avsaltats” tillräckligt – t ex är nyisen först mjuk av allt salt som finns i den. Tillräcklig kyla krävs för att isen ska bli hård (i norra Bohuslän vid temperatur lägre än minus 2-3 grader) . I isen bildas s k saltlakeområden – ses som ljusa/vita frostrosor. Saltet kan med tiden trängas ut i porer (ev små sprickor) och “rinna” ut ur isen (tyngdkraften hjälper troligen till då saltlaken är tyngre än “sötvatten) och isen avsaltas och hårdheten ökar. Bärigheten är klart sämre på avsaltad (åkbar is) saltis jämfört med motsvarande tjock sötvattensis på grund av större innehåll av luft och salt som finns kvar – dvs den är ej så massiv (ref Porsby J ).
Hård "avsaltad" kärnis. Gullmarn
"Saltrosor" i kärnisen. Gullmarn
- På våra nybörjarkurser i långfärdsskridsko talar vi ständigt om den s k KUS-regeln (Kunskap, rätt Utrustning och Sällskap). Med våra guider ska man kunna åka säkert!
Fjällbackaturen -på glid med ecoguiden i klippornas rike
- Att starta vid Brattösund visade sig idag vara en verklig lyckträff. Det skulle visa sig att att i stort hela den yttre skärgården låg med snöfri väl bärig is (10+ cm). I den inre skärgården var isen täckt av snö eller ett mjukt ytlager av “snöis” (stöpis).
På glid i bland klippor av äkta bohusgranit Foto: Valter Lindén
Här nedan presenterar en av dagens deltagare (och en av fyra skridskoledare från Solstaskärets långfärdsskridskoklubb i Karlstad) , Valter Lindén , med egna ord sina intryck från dagens färd:
Nya rapporter om fina isar norr om Hamburgsund gjorde att vi startade norr om sundet. Thorsten guidade på ett förträffligt sätt. Vi åkte in mot Fjällbacka men tungåkt is gjorde att vi stannade och beundrade staden med sin pampiga stenkyrka på håll.
Mot Fjällbacka Foto: Valter Lindén
Åter ute på den hårda lite apelsinskalsknottriga isen snirklade vi runt kobbar och skär. Vid Fläskön såg vi en pilgrimsfalk med snabba vingslag flyga runt oss på behörigt avstånd.
Gluppöbassängen Foto: Lars-Olov Wallmenius
Ute mot öppet vatten såg vi åtskilligt med sjöfågel. En gräsand kom och tiggde bröd vid första fikat på Borgeskären. Den fick förståss. Vi träffade på en grupp från Strömstad-Tanum FF och utbytte erfarenheter. Även några Göteborgare hälsade vi på.
Isfenomen - andningshål efter val eller vad? Foto: Valter Lindén
Andningshål efter säl Foto: Lars-Olov Wallmenius
Motvind Foto: Valter Lindén
Det får bli Väderöarna en annan gång Foto: Lars-Olov Wallmenius
Nog tjock is Foto: Valter Lindén
Vi följde iskanten till nattgammal is vidare. Öppet vatten såg vi bara på håll och på vindbrunnar. Här och där passerade vi sommarhus och fiskebodar med härlig Bohuskänsla. Andra fikat intog vi på en bryggkrog i Grebbestad. Ingen större trängsel.
På väg in till Grebbestad Foto: Lars-Olov Wallmenius
På vägen söderut passerade vi Ingrid Bergmans sommarhus.
Dannholmen "Ingrid Bergmans" sommarhus. Foto: Lars-Olov Wallmenius
Mot Lotsutkiken på Dyngö Foto Lars-Olov Wallmenius
Passage av båtränna Foto Valter Lindén
En fin dag på isen Foto: Valter Linén
Vi försökte runda Hamburgö till startplatsen men diverse rännor satte stopp för detta. Vi anlände till bilarna samtidigt som en hydrokopter. Föraren sa att morgondagen skulle bjuda på snö och kuling!
Spårets längd 68 km
[Youtube=http://www.youtube.com/watch?v=VsOEjO1_Br4]
Följ med ecoguiden på guidad skridskotur.
- I strålande väder och klar sikt mot Kinnekulle i fjärran – sökte vi oss isväg ut på de enorma vänerhavsvidderna. “Landet” tycktes ligga för våra fötter. Efter rundning av Smörhättans fyr på Brommö:s sydspets tog vi sikte nordvästvart mot en svagt tecknande öremsa vid horisonten.
- En nordvästlig frisk vind höll oss tillbaka i ivern att nå fjärran mål. Vi pausade och gled runt på den magnifika isspegeln. Tog nya stakningstag och finisen övergick snart i vrakisbälten och råkar.
- Snart nådde vi fram till gungande isrand och utblick över öppen sjö i uppror och långt borta i horisonten “svävade” en öräcka på vågor. Åter vi for – nu i härlig medvindsfart tillbaka över vidunderligt svartis- och marmorgolv – kryssande mellan flakis och “hoppande” över lätt passerbara råkar och sprickzoner. Smörhättans fyr visar oss vägen tillbaka och vi tar en välbehövlig rast i lä och solsken. Ja is – är sannerligen färskvara – för bara ett par dagar sedan låg det fast is ut till Djurö – men en nordvästlig storm hade sopat isrent i det nära sex kilometer breda “sundet mellan öarna”.
- Efter stärkande paus i vintersol och hela “ishavet” mot Kinnekulle i vårt blickfång – gav vi oss åter hän. I stark medvind vi åter for men nu mot hägrande mål i sydväst.
- Kilometer efter kilometer skatade vi mot oändligheten. Men allt har ju ett slut…..
- I packisen tog det tvärstopp…….
- Omväxling förnöjer… eller?
- Nog med omväxling – åter ut på drömis….
Nöjda efter en otrolig skridskodag är vi åter vid Laxhall.
