Söndag morgon:
- Vaknade till mycket hårda vindar som dånade runt husknuten. Solen tittade fram då och då mellan framrusande moln – inget läge för lugn paddling idag inte. Kände att jag ändå måste ut och röra på mig – det skulle också göra Frida - hunden gott att få komma ut i storskogen. I skogen kommer man undan den hårda ”jobbiga” vinden och mygg och knott ”blåser” bort redan vid små vindstyrkor – alltså perfekt läge för skogsvandring – och möjlighet att hitta svamp lockade starkt – hade på känn att det borde vara bra nu efter allt regnande och avbrott med soliga värmeinslag. Svampar behöver mycket fukt och värme för att utvecklas till ”fruktkroppar” – dvs den synliga ovanjordsdelen – som kan plockas om svampen ifråga är ätlig.
Frida vaktar skogens guld - Cantharellus cibarius !
- Det är inte långt till svampmarkerna innanför kusten i norra Bohuslän. Ett mycket bra område är det höglänta (100-170 m ö h) området Kynnefjäll som ligger mellan Bullaresjöarna och Örekilsälven. Området är 8-12 km brett och sträcker sig från Kärnsjön i söder till norska gränsen i norr (ca 25 – 30 km långt). Idag är ”fjället” mycket glest befolkat – där torpare och backstugesittare bodde i hundratal på 1800-talet- finns bara övergivna husgrunder och rester av gamla trädgårdar. De så kallade utmarkerna – där kor (oftast ungdjur),hästar och får betade är idag ett minne blott. Efter skogsvårdskampanjer och planteringar under framför allt första hälften av 1900-talet är i stort sett allt idag beskogat med i huvudsak tall och gran. Landskapet påminner mycket om det norrländska med mosaik av torvmyrar, mossar, kärr, (här – påtagligt mycket) berg (i dagen) och stora skogar (dock ingen gammelskog äldre än hundra år). Området är också känt för sin stora rikedom på vattendrag. Kynnefjäll brukar även kallas för ”vattenfjället”. Sjöarna,dalarna och bergen är orienterade i huvudsak från nordost mot sydväst (med inslag av ”tvärdalar”) så kallade sprickdalar – en rest från istiden. (Flera mil mer eller mindre sammanhängande sjösystem gör det möjligt att sommartid färdas i kanot eller vintertid med långfärdsskridskor -utmed smala strandnära bergiga miljöer).
Man måste ibland nära för att finna
Floran har också nordlig prägel med inslag av norrlandsarter som : norrlandslav, gråal och dvärgbjörk. På djursidan kan nämnas, varg, lo och ljungpipare. Dock märks det maritima inslaget i floran väl – t ex av det storvuxna gräset blåtåtel som ofta dominerar fältskiktet.( Klockljung och myrlilja är också typiska inslag i kustklimatregionen. Bergek förekommer enstaka och i ett fåtal mindre bestånd). Vad gäller fyrfota djur är älg, bäver, rådjur, räv och hare allmänna arter. Lodjuret har ökat i antal och varg förekommer sporadiskt (men är i ökande)- utgör en del av det så kallade Haldenreviret. Skogsfågel som tjäder och orre varierar år från år. Jag upplever det som att tjädern ökat under 200o-talet (behöver ”gamla intakta spelskogar” – med tiden finns möjligheten Kynnefjälls Naturreservat ( ca 1500 ha)där ingen avverkning får ske). Storlom, trana och fiskljuse häckar i området. Tranan har ökat i antal de senaste åren.
Ett praktexemplar!
- Vid lunchtid bar det iväg till Kasebo – ett bevarat torp och kulturminnesplats från ”torparepoken” (här i huvudsak 1800-1950), som ligger centralt på fjället i ”Kynnefjälls Naturreservat” (se http://www.vastkuststiftelsen.se/VisaNaturres.asp?id=702 ). Vid Kasebo startar vandringsleder i olika riktningar – en mycket lämplig plats att starta sin vandring på. Jag tog sikte på markerna kring Stora Holmevatten ( – här finns ett mycket vackert beläget vindskydd – på en klippa (jfr ”örnnäste”) 20-30m ovan sjön), som jag känner väl och vet var ”gulingarna” brukar ”gömma” sig. Efter den hittills mycket regniga sommaren kan man ana att man får leta ”högre upp” i terrängen för att finna något. Så visade sig också vara fallet idag – jag fann skogens guld i höglägen på moss- och lavtäckta berg! (se foto ovan och nedan).
En typisk växtplats i bakgrunden
Dagens skörd
- Kynnefjäll har många kvalitéer – upplevelser att bjuda på; ”För den som söker – han finner”
